En vanlig metod för viktträning är att använda sig utav progressiv överbelastning, vilket innebär att musklerna överbelastas genom att man försöker lyfta åtminstone så stor vikt som de är kapabla till. Musklerna växer då i storlek och blir starkare. Denna procedur återupprepas med progressivt tyngre vikter efterhand som utövaren blir starkare och mer uthållig.

Det anses dock för riskabelt för alla utom de mest erfarna utövarna att utföra övningar precis på gränsen till sin maximala styrka. Utöver detta så önskar de flesta som tränar att utveckla en kombination av styrka, uthållighet och muskelstorlek. Singelrepetitionsövningar uppnår inte alla dessa mål. Utövaren lyfter då istället en lättare vikt (submaximal) med fler repetitioner för att trötta ut muskeln och alla fibrer i muskeln vilket krävs för att progressiv överbelastning skall uppnås.

 

Vanligtvis ska varje övning utföras till den punkt då muskeln inte orkar fortsätta, s.k. muskelkollaps. Detta är inte när utövaren inte tror sig kunna fortsätta utan när muskeln faktiskt misslyckas med övningen pga otillräcklig muskelstyrka. Att träna ända fram tills man misslyckas är dock ett kontroversiellt ämne. Förespråkarna av högintensitetsträning anser att man ska träna tills man misslyckas på varje set medan andra experter hävdar att detta leder till överträning och föreslår att man endast ska träna till misslyckande på det sista setet i varje övning. Vissa utövare tycker att man ska sluta precis innan man misslyckas, dvs om du klarar 11 så ska du bara göra 10. Adrenalin och andra hormoner i kroppen kan stimulera kroppen till att lyckas lyfta högre vikter än man skulle klara normalt, så det kan vara effektivt att peppa upp sig inför träningen.

Viktträning kan vara väldigt effektivt vid styrketräning då övningar kan väljas och vikterna kan justeras för att säkert kunna tömma varje specifik muskelgrupp som är effektivast för den individuella utövaren. Andra styrketräningsövningar saknar ofta den flexibilitet och precision som vikter kan erbjuda.